Biblioteket à la carte

Lär dig använda AI-baserade verktyg för att effektivt hitta relevanta vetenskapliga artiklar och kartlägga forskningsfält. Vi går igenom styrkor, begränsningar och goda arbetssätt.

Vad tillåter förlagen när du använder AI i forsknings- och skrivprocessen? Vi går igenom vanliga förlagspolicyer och hur AI-användning ska redovisas i publikationer.

Hur kan AI användas på ett ansvarsfullt sätt i forskning? I detta seminarium diskuterar vi möjligheter, begränsningar och etiska aspekter av att använda AI för exempelvis litteratursökning, skrivande och peer review.

Vill du lära dig söka efter litteratur på ett mer systematiskt sätt? Vi går igenom söktekniker så som frassökning, trunkering, sökoperatorer (AND/NEAR/OR/NOT), synonymer och alternativ samt blocksökning.

Lär dig använda AI-baserade verktyg för att effektivt hitta relevanta vetenskapliga artiklar och kartlägga forskningsfält. Vi går igenom styrkor, begränsningar och goda arbetssätt.

Hur kan man hålla sig uppdaterad inom sitt forskningsområde utan att det tar för mycket tid? Vi går igenom sök- och citeringsaviseringar och kedjesökning i bibliografiska databaser (Scopus, Web of Science, PubMed etcetera) samt alternativa sökverktyg (inklusive AI-verktyg och preeprint-databaser).

När är Google Scholar inte det bästa sökverktyget och vilka alternativ finns det? Vi förklarar skillnaden mellan sökmotorer (exempelvis Google Scholar), bibliografiska databaser (exempelvis Web of Science och Scopus) och AI-baserade sökverktyg, samt hur du väljer rätt verktyg för uppgiften.

Använder du grå litteratur så som working papers, rapporter, policydokument eller patent i din forskning? Vi lär dig söktekniker och verktyg som är lämpliga vid sökning efter grå litteratur.

Vill du strukturera upp arbetet med systematiska litteraturöversikter? Vi ger dig kännedom om verktyg som kan användas för att underlätta ditt arbete med selektion av artiklar, kvalitetsgranskning och extraktion av data vid genomförande av systematiska litteraturöversikter (exempelvis Covidence).

Hur hittar du en lämplig tidskrift för ditt manuskript? Vi går igenom faktorer som målgrupp, synlighet, öppen tillgång, kvalitet och publiceringsvillkor.

Vad tillåter förlagen när du använder AI i forsknings- och skrivprocessen? Vi går igenom vanliga förlagspolicyer och hur AI-användning ska redovisas i publikationer.

Utforska publiceringsalternativ utanför de kommersiella förlagen, såsom diamant open access, Open Research Europe och parallellpublicering. Vi diskuterar fördelar, utmaningar och finansieringsmodeller.

När kan universitetet hjälpa till med publiceringsavgifter och vilka avtal omfattas? Vi går igenom villkor, finansiering och praktiska rutiner.

En introduktion till Lunds universitets öppna publiceringsplattformar för vetenskapliga tidskrifter och e-böcker. Vi visar vilka möjligheter plattformarna erbjuder för redaktörer, forskare och forskargrupper.

Har du koll på vilka rättigheter du behåller efter publicering? Kombinationen av Creative Commons-licenser och villkor i publiceringsavtal kan få stor betydelse för hur din forskning får delas, återanvändas och vidareutvecklas. Biblioteket hjälper dig att reda ut vad som gäller.

Få en praktisk genomgång av hur du använder Zotero eller EndNote.

Lär dig hur du kan välja ett lämpligt repositorium för dina forskningsdata, till exempel Zenodo eller DORIS. Vi tar upp metadata, ämnesgemenskaper och vad som gör data lättare att hitta och återanvända.

Hur bör forskningsdata lagras under projektets gång och vad behöver bevaras efteråt? Vi går igenom grundläggande arbetssätt för säker lagring, dokumentation, arkivering och långsiktig åtkomst.

Se hur en datahanteringsplan kan hjälpa dig att strukturera arbetet med forskningsdata från projektstart till avslut. Vi går igenom centrala delar i en DMP och hur dokumentationen kan uppdateras över tid.

Få en introduktion till FAIR-principerna och vad finansiärer och tidskrifter förväntar sig när det gäller hantering och delning av forskningsdata. Vi visar också hur du kan planera för att uppfylla kraven i praktiken.

Publicerings- och citeringsmått används av forskningsfinansiärer och arbetsgivare för att utvärdera ditt arbete, vare sig du vill eller ej. Vi går igenom hur du kan ta kontrollen över dina värden för en mer rättvisande utvärdering.

Vill du veta mer om olika forskar-ID (ORCiD, Scopus, Web of Science etcetera)? Vi berättar om hur du skapar ett forskar-ID och hur de kan användas för att koppla samman dig med dina publikationer.

Används dina forskningsresultat utanför akademien? Vi går igenom olika verktyg som du kan använda för att titta på ditt genomslag i policyer, samhällsdebatten och patent.

Vill du visa upp pågående projekt, de senaste publikationerna eller vilka forskare som verkar inom ett visst område? Allt detta och mycket mer finns i LUCRIS och kan enkelt återanvändas på lokala webbplatser. På så sätt hålls informationen uppdaterad automatiskt, utan extra manuellt arbete.

Behöver du hjälp med att lägga till en profilbild, komplettera din publikationslista, registrera ditt Scopus-ID eller koppla LUCRIS till ORCID? Vi hjälper dig gärna. En uppdaterad och komplett profilsida gör det lättare för andra att hitta dig och ger en mer rättvisande bild av din forskning.

LUCRIS projektsidor uppfyller de krav som de flesta forskningsfinansiärer ställer på att forskningsprojekt ska synliggöras på webben. De gör det enkelt för besökare att se vilka publikationer som har producerats inom projektet, vilka forskare och samarbetspartners som medverkar samt vilken finansiär som stöder projektet.